Brev till Far
Kära Far!
Eftersom du själv verkar befinna dig i någon slags psykotisk dvala så skriver jag ner det här. Även om jag vet att inga ord längre biter på dig.
1. Du hävdar att du sagt upp kontakten med mig och att jag bara är ute efter dina pengar.
Som svar på det har jag inget. Jag tycker det är så vansinnigt dåligt att sprida sådana rykten om sitt eget barn så det är vansinnigt. Jag tänker inte ens försvar mig för det är så grovt felaktigt.
2. Du undrar vad det är som gjort mig så sjuk och mentalt instabil, är det den där hemska ridklubben? Eller Micke kanske? Eller mamma? Mamma är det, hon bryr sig ju inte om mig, nej.
Svar: Det är DU som gjort mig sjuk, genom ditt maniska kontrollbehov och vidriga sätt att manipulera och dupera. DU har förstört mitt rykte inom min sport vilket var det jag levde för. DU har förstört min livsglädje. DU får mig att känna mig värdelös och äcklig för att jag inte sett igenom det här tidigare. Och att mamma inte bryr sig om mig... ja inte faan var det du som tog hand om mmig när jag låg medvetslös på golvet i panikångest, inte var det heller du som höll min hand varje natt när jag vaknade och grät mig till sömns. Inte var det du som var med mig på akuten när jag hade sån grov ångest att läkarna trodde jag hade proppar i lungorna för jag krampa så mycket. Så säg inte att HON inte bryr sig...
3. Grattis till ungen - hur många blir det?
Spännande att få reda på det i matsalskön. Du har inte fundera på att etablera en bättre kontakt med dom fyra barnen du lämnat efter dig i Sverige innan du börjar tillverka ungar utomlands. Men annars går det ju fint att göra sig av med barnen så fort dom fyllt arton. Herregud.
...
Den här bloggen skrivs inte i något som helst syfte för att hänga ut min pappa. Den skrivs i upplysande syfte och för att jag ska få utlopp för min ilska. Många av mina vnner verkar inte alls förstå vad som har hänt mig eller graden av tortyr jag utsatts för på sistone...Det gör mig lite ledsen, inte för att jag tycker synd om mig. Utan för att folk har så oerhört svårt att byta perspektiv. Även jag har det.
Jag hoppas att jag en dag kan ha nya drömmar och mål i livet. För min vilja kan du inte ta ifrån mig, allt annat har du tagit. Men nu är det slut...
För pappa, du har inget barn!
//SS
Eftersom du själv verkar befinna dig i någon slags psykotisk dvala så skriver jag ner det här. Även om jag vet att inga ord längre biter på dig.
1. Du hävdar att du sagt upp kontakten med mig och att jag bara är ute efter dina pengar.
Som svar på det har jag inget. Jag tycker det är så vansinnigt dåligt att sprida sådana rykten om sitt eget barn så det är vansinnigt. Jag tänker inte ens försvar mig för det är så grovt felaktigt.
2. Du undrar vad det är som gjort mig så sjuk och mentalt instabil, är det den där hemska ridklubben? Eller Micke kanske? Eller mamma? Mamma är det, hon bryr sig ju inte om mig, nej.
Svar: Det är DU som gjort mig sjuk, genom ditt maniska kontrollbehov och vidriga sätt att manipulera och dupera. DU har förstört mitt rykte inom min sport vilket var det jag levde för. DU har förstört min livsglädje. DU får mig att känna mig värdelös och äcklig för att jag inte sett igenom det här tidigare. Och att mamma inte bryr sig om mig... ja inte faan var det du som tog hand om mmig när jag låg medvetslös på golvet i panikångest, inte var det heller du som höll min hand varje natt när jag vaknade och grät mig till sömns. Inte var det du som var med mig på akuten när jag hade sån grov ångest att läkarna trodde jag hade proppar i lungorna för jag krampa så mycket. Så säg inte att HON inte bryr sig...
3. Grattis till ungen - hur många blir det?
Spännande att få reda på det i matsalskön. Du har inte fundera på att etablera en bättre kontakt med dom fyra barnen du lämnat efter dig i Sverige innan du börjar tillverka ungar utomlands. Men annars går det ju fint att göra sig av med barnen så fort dom fyllt arton. Herregud.
...
Den här bloggen skrivs inte i något som helst syfte för att hänga ut min pappa. Den skrivs i upplysande syfte och för att jag ska få utlopp för min ilska. Många av mina vnner verkar inte alls förstå vad som har hänt mig eller graden av tortyr jag utsatts för på sistone...Det gör mig lite ledsen, inte för att jag tycker synd om mig. Utan för att folk har så oerhört svårt att byta perspektiv. Även jag har det.
Jag hoppas att jag en dag kan ha nya drömmar och mål i livet. För min vilja kan du inte ta ifrån mig, allt annat har du tagit. Men nu är det slut...
För pappa, du har inget barn!
//SS
Kommentarer
Postat av: Ellen
Sanna du är en av dom goaste personer ja känner, tänk att ha så stort hjärta och sådan förståelse för andra när inte en jävel vet en bråkdel! glad som har dej flickan! så lätt att bara vara! kramar
Trackback